djursjukhusetgammelstad

Simon är en äldre herre som blir glad när matte kommer med bilen. Han springer för att möta och matte ser till sin förfäran hur han törnar in mot en mötande bil och slungas tio meter. Matte och husse skyndar fram, övertygad om att deras älskade kisse inte klarat sig.

Simon kommer in på jouren svårt medtagen, liggande på sida med svårigheter att andas och med låg medvetandegrad. Jourveterinären gör en översiktsröntgen men kan inte påvisa någon blödning eller luftutträde till lungsäcken. Inre organ tycks hela. Simon får smärtlindring och mannitoldropp för befarad hjärnsvullnad och läggs i syrgasbur. Matte och husse åker hem.


Det är långa timmar att vänta.

Simon piggnar till allt mera, intresserar sig för mat och går på lådan.

Hans högra öga har svårare för att stänga sig än vänster, troligen på grund av den hårda smäll han fick på den sidan av ansiktet. Nu får Simon vila ut hemma.

När Simon rullas in i buren på rummet jamar han igenkännande.

Lite änglavakt är allt bra ibland.

Uffe är en skelleftekatt av rasen cornish rex som under lång tid varit kal på rygg och ovansida svans. Han tycks må bra för övrigt, äter och dricker och är bra i magen. Uffe har en kattkompis som inte är flintis av samma ras i hushållet. Eftersom han var ung när det började beslutas att han behandlas för parasiter i första hand.Det gör ingen skillnad. Matte skickar bilder på fortsatt kal rygg under behandlingen. Han får på slutet av parasitbehandlingen parallellt kortison för att det är ytterst sannolikt att han slickar bort håret själv, men det har ingen avgörande effekt alls. Matte är till att börja med en smula tveksam till att han har klåda  - hon ser honom inte putsa bort håren egentligen. Det är mycket vanligt att katter med klåda inte uppfattas ha det; de har ju ett naturligt putsbeteende och gränsen för det som blir överdrivet/sjukligt är svår att definiera i vardagen.

Vi funderar kring om det är beteende av typ stress, men fullföljer utredningsgången med att utreda honom för så kallad kutan födoämnesreaktion (matallergi). Trots allt är det viktigt att vi inte använder stress som en lättvindlig diagnos innan annat uteslutits.

När Uffe så får särskilt dietfoder med proteinkällor som han inte kommit i kontakt med tidigare kommer vändningen. Först är matte osäler, men runt Valborg kommer ett jublande glatt mejl över att pälsen är tillbaka. Och matte har också noterat, att Uffe mår mycket bättre på nya maten. Subtila tecken på magbesvär är inte lätt att upptäcka. Förrän de är borta. Här nedan kan ni se skillnaden på Uffe. Lockarna är på plats och Uffe äter mat han tål och är piggare och gladare än på länge. Håll med om att det finns skäl för matte att vara nöjd   

Glad Påsk alla bloggläsare!

Här en kavalkad av bilder som skickats in till vår FB. Vad vore Djursjukhuset utan er - tack!   
Ha en fin påsk och var rädda om varandra!

En stor andel av våra tamkatter är överviktiga. Ett skäl är att de flesta kastreras. Med avlägsnade av könskörtlar sjunker ämneomsättningen och aptiten ökar - en olycklig kombination. Om katten dessutom lever ett bekvämt inneliv så är risken stor för övervikt eller till och med fetma.

Övervikten smyger sig på. Det kan vara svårt att se själv hur hullet är när man ser sin kisse varje dag. Nedan ser du ett sätt att göra hullbedömning.

Den ideala katten har midja och revben som går att känna under huden när man stryker. Är den mager känner man kotornas utskott över ryggen - då är den i de allra flesta fall sjuk. Generellt är en idealvikt för en katt 3,5-4 kilo. Många huskatter ligger runt 5 kilo när de uppnåt fem-sex års ålder. Det innebär att de har en betydande övervikt. Med ökande vikt blir de mindre intresserade av att röra på sig. Med åldern kommer sedan artrosbesvär - mycket vanligt och tidigare helt förbisett som sjukdomslidande hos våra katter. Mer än 90 % av katter över tio år har ledsmärtor. Med övervikt ökar belastningen på lederna och katten blir ännu mer stillsam. Det kan vara svårt att skilja smärtinaktivitet från kattens vanliga soffhäng. Var uppmärksam på hur den beter sig jämfört med i unga år - om den slutat hoppa upp i fönster, klättra i klätterträdet, är grinig när man stryker över ryggen, ser stel ut när den reser sig eller tunnas ut i bakdelen finns all anledning att hjälpa katten med smärtkontroll.

En viktig faktor är att banta katten. Bäst är då att välja att medicinskt foder med mycket protein och fibrer. Katter får mättnadskänsla av protein och blir mindre påstridig att få påfyllning i skålen. Katten får inte bantas för fort. Om man gör det riskerar man att den utvecklar leverförfettning som är potentiellt livshotande för katten. Likaså får man inte vara för ihärdig med ett foder som för katten är bra men som den inte gillar. Katter tål inte svält - då blir de sjuka.

Vi hjälper dig gärna med kostråd om du vill för din överviktiga katt.

Att minska kroppsvikten är den största välgärning du kan göra för din katt. Du minskar också risken för diabetes och urinvägsbesvär, som nästan uteslutande drabbar den överviktiga katten.

Katter som går ner snabbt i vikt på grund av sjukdom utvecklar fettlever. De blir i långt gångna fall solgula i huden, ögonvitan och tandköttet. En sådan katt är i regel helt anorektisk (utan aptit) och viktnedgången har varit snabb. De har oftast varit tjocka innan. Då behöver de utredas för att ta reda på om de i grunden har både en fettlever och en leversjukdom eller om det är "enbart" fettlever. Vi sätter matnings-och medicineringssond på fettleverkatter och alla katter som inte äter självmant inom ett dygn. De senare för att undvika utvecklande av fettlever. Sondiläggning är tekniskt enkelt och tolereras väl av kisse.

Dels kan man lägga i nosen på vaken katt med lite lokalbedövning i näsborren. Dessa kan bara sitta några dygn. En grövre matningssond kan läggas under lätt narkos i matstrupen. Syftet är att "mata igång" den katt som av olika skäl förlorat sin aptit. Fördelen med sond är att de snabbare kan få komma hem - och för en katt är trivsel och stressreduktion centralt för tillfrisknande. Grundorsaken till kattens anorexi avgör hur lyckosam man är. Men det är alltid allvarligare när en överviktig katt blir anorektisk - fettlever är vanligare på dem än på den normalviktiga.

Ring och prata med oss om övervikt! Vi hjälper dig gärna med rätt kost och mängd du bör ge varje dag för att nå viktmålet. Använd hushållsvåg för att få exakt mängd. Och aktivera gärna kisse i samband med måltiderna - det finns mängder av sätt att få dem att simulera jakt efter föda. Lägg till exempel mat lite här och där i hemmet så att katten får söka sin mat. Lägg dem inne i leksaker för att stimulera till att pillra ut dem med tassen - alternativen är oändliga.

Och har du en tjockis och tre smalisar behöver du skilja dem åt vid matningstillfällena. En tjock katt kan inte ha fri tillgång på mat - då går den inte ner. Och aktivera dem varje dag med olika leksaker för att stimulera rörelse. Inte alltid lätt med djuret som har svart bälte i chillande - och det kräver sin ägare för att vara påhittig och omväxlande nog för att de ska bli nyfikna. Skicka gärna bilder på era sätt att aktivera katten i samband med utfodring och lek så gör vi ett bildgalleri för inspiration för alla kattälskare som läser bloggen.

Mejla dem till: maria.karlsson@djursjukhuset.se

Nedan bilder på sondläggning av katt. Det ser lite läskigt ut men kisse ligger helt lugnt (även om han undrar vad som händer förstås).

Här är det som behövs för att lägga sonden

Lokalbedövning i nosen

Sondiförande

Sonden på plats och fixeras. Finaste kisse lugn och samarbetsvillig. Hela proceduren tar en minut eller så.

En annan charmknutte med nässond som badat med vår omsorgssköterska Katrin.

Juvertumör hos katt är oftast den medelålders-äldre kattens sjukdom. Tumörerna är tyvärr ofta mycket aggressiva, växer snabbt och infiltrativt in i omgivande vävnad (vilket gör det svårt att avlägsna all tumörvävnad vid kirurgi) och sprider sig till lymfvävnad och lungor.

Intakta (det vill säga honor som inte kastrerats) löper flera gånger större risk för att utveckla juvertumörer än den som kastreras under det första levnadsåret. P-piller är en negativ faktor - man får kalkylera risk för juvertumör om man väljer att medicinera katten istället för kastrering (sterilisering i dagligt tal) som preventivmetod mot oönskade kattungar. Vi rekommenderar därför kastration före p-piller, men om kastration inte är aktuellt är det ändå att föredra p-piller före okontrollerad förökning av katter som är svåra att placera och riskerar att fara illa. Bäst vore om man i sitt kattägande kalkylerar med en kostnad för id-märkning, vaccination och kastration.

Juvertumörer hos katt har många likheter med vissa  bröstcancertyper hos kvinna. Därför forskas det intensivt på olika markörer som anger prognos för tumörtillståndet. Den enskilda katten är dock för det mesta svår att hjälpa. Ägaren söker hjälp när knölen dyker upp men den växer ofta mycket snabbt och det är ofta tveksamt om det är medicinskt motiverat (eller etiskt) att operera eftersom risken för metastaser och återkomst av juvertumörer i vävnaden är mycket stor.

I ett senare förlopp har tumörerna vuxit så snabbt att huden spänner och katten börjar slicka för att det gör ont. Dessa knölar infekteras då och luktar illa av kattens munbakterier.

Tecken på metastastisk spridning är avmagring, hosta och nedsatt allmäntillstånd. I tidigt skede - när operation är aktuell - gör man alltid en lungröntgen för att försäkra sig om att det inte redan föreligger lungmetastaser.

Ska man operera behöver tumörerna upptäckas tidigt, kirurgisk marginal mot frisk vävnad vara stor och katten vara i gott hull. Ofta görs då en borttagning av en hel juversida, ett stort ingrepp som behöver mycket smärtlindring framför allt det första dygnet.

Ta gärna som rutin att undersöka din katthona på ålderns höst för förekomst av eventuella juvertumörer - det kan göra en livräddande skillnad.

På bilden dessvärre icke-operabel juvertumör. Alltid lika ledsamt. Men fokus behöver ligga på kisse - det är för hennes skull vi opererar och då behöver operationen ge en juste chans till livskvalitet efter såret läkt. Annars behöver man fatta beslut om när lidandet är för stort. Vid brustna juvertumörer behöver beslut tas om avlivning.

Och förstås - ligg steget före genom att kastrera din hona. Det går utmärkt att kastrera även unga honor från fem månaders ålder eller så. Yngre går också - men det finns inga stora fördelar med det. Hon behöver inte ha löpt innan hon kastreras.

På bilden nedan ses en katthona som kastreras - först klippning, sedan klorhexidinsprittvätt av magen och indukning inför ingreppet. Hon går hem samma dag för att få vila upp sig på hemmaplan. Såret brukar läka snabbt och med dagens smärtlindring är katten komfortabel hela tiden.